Folkhälsovetenskap

Den folkhälsovetenskapliga forskargruppen startade i oktober 2016 vid Uppsala universitet. Den bygger på framgångsrika ansökningar som framförallt baseras på ekologiska livsloppsanalyser av Luleåkohorten (Northern Swedish Cohort)

Psykisk hälsa från unga år och framåt

Ett av forskningsprogrammen handlar om psykisk hälsa från unga år och framåt - en ekologisk livsloppsanalys av förändringar i psykisk ohälsa fram till medelåldern. Det övergripande syftet är att analysera betydelsen av psykisk ohälsa i unga år för hälsan och välmåendet i vuxenlivet och att identifiera determinanter på olika ekologiska nivåer för olika förändringar i mental hälsa. Genom teoriutveckling ska vi kombinera Bronfenbrenners ekologiska perspektiv på individers utveckling med livsloppsepidemiologi och teorier på individnivå (agentskap inom strukturer). Programmet kommer att vidareutveckla ett etablerat fält genom att använda en innovativ kombination av teoriutveckling med avancerade kvalitativa och kvantitativa metoder. Den interdisciplinära forskargruppen har omfattande erfarenheter av att föra ut forskningsresultat till intressenter utanför akademin. Genom att skapa kunskap om hälsofrämjande och ohälsogenererande mekanismer under livsloppet kommer programmet att med hög precision kunna rikta sig mot sårbara grupper.

Kön, genus och hälsa

Det andra forskningsprogrammet handlar om teoriutveckling om hur kön, genus och hälsa är sammanflätade. Syftet med projektet är att utveckla teorier om hur kön och genus är sammanvävda med varandra och även med olika hälsobegrepp såsom välbefinnande, ohälsosymptom, kroppsliga förändringar och diagnosticerad sjukdom. Studien utgår ifrån ett nordeuropeiskt sammanhang.

Forskningsfrågorna lyder:

  • Hur kan vi överbrygga den skarpa åtskillnaden som ofta görs mellan begreppen kön och genus?

  • Hur är begreppen kön och genus sammanvävda med olika hälsobegrepp? Sammanvävningen ska särskilt analyseras i förhållande till psykosociala och materiella livsvillkor, kroppsliga upplevelser, stress och biologiska markörer liksom till de teoretiska begreppen genusrelationer och konstruktioner av genus.

  • Är sammanflätningen av kön, genus och hälsobegreppen relaterad till olika maktdimensioner såsom ålder, social klass, etnicitet och sexualitet?

Våra teoretiska utgångspunkter utgörs av en spännande kombination av socialkonstruktivism och materiell feminism. Vår forskning utgör ett viktigt bidrag till både genusforskningen i bred bemärkelse men även till forskningen vid medicinska fakulteter. Ökad kunskap om hur kön och genus är relaterade till olika hälsotillstånd kommer också att få stor betydelse i det kliniska arbetet med patienter.

Kontakt

Verksamhetsföreträdare:

Anne Hammarström
Professor/Specialistläkare
E-post

Anställda och övriga verksamma

Länkarna nedan leder till universitetets personalkatalog