Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap (IFV)

Verksamhetschef: Martin Ingelsson
Besöksadress: Rudbecklaboratoriet, C11, BV, Dag Hammarskjölds väg 20, Uppsala Science Park

Geriatrikens forskning syftar till att bättre förstå, förebygga, diagnostisera och bota åldrandets sjukdomar. Vår forskning är huvudsakligen inriktad mot neurodegenerativa tillstånd, såsom Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, men vi studerar även andra komplexa sjukdomar såsom diabetes, hjärtkärlsjukdomar och stroke.

Neurodegenerativa sjukdomar drabbar vanligtvis individer sent i livet och leder till nedsatta intellektuella och/eller motoriska funktioner. Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom är de två vanligaste diagnoserna med över 100 000 respektive 25 000 drabbade enbart i Sverige.

I vår prekliniska forskning undersöker vi de molekylära mekanismerna vid dessa sjukdomar. Genom att utveckla olika cell- och musmodeller har vi fått redskap för att bättre förstå olika aspekter av patologin. Vi använder sådana modeller för att utveckla och utvärdera nya diagnostiska och terapeutiska principer.

I den kliniska delen av forskningen försöker vi att tillämpa nya diagnostiska metoder för sjukdomarna. Vi deltar också i läkemedelsstudier i syfte att utveckla nya behandlingar, bland annat med ett antikropps-baserat läkemedel mot Alzheimers sjukdom som har tagits fram på vårt laboratorium. Vi bedriver även epidemiologiska och genetiska undersökningar för att förstå samspelet mellan gener och miljö för uppkomst av dessa sjukdomar. Bland annat kan man då konstatera att både diabetes, hjärtkärlsjukdomar och stroke kan påverka risken att drabbas av demens.

ALZHEIMERS SJUKDOM

SYMPTOM

Det vanligaste symtomet vid Alzheimers sjukdom är att man har svårt att minnas det som nyligen skett. Förutom närminnesstörningar får patienten ofta svårt att uttrycka sig i tal och skrift, en försämring av lokalsinnet och svårigheter att utföra ändamålsenliga kroppsrörelser. Omdömet och koncentrationsförmågan påverkas vanligtvis också.

I början av sjukdomen är den drabbade ofta medveten om sina problem och kan ibland dölja dem väl. Efterhand blir det svårare att klara det dagliga livet; det kan t.ex. vara svårt att gå och handla, betala räkningar och hitta i välbekanta miljöer. Patienten är dessutom ofta orolig och kan lida av ångest och nedstämdhet. De sviktande minnesfunktionerna och den ofta förvrängda verklighetsuppfattningen kan göra situationen mycket svårhanterlig för närstående.

ORSAKER

Olika sjukligt förändrade proteiner kan påvisas i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. Amyloid-beta förändras tidigt och initierar sjukdomsprocessen i hjärnan medan ett annat protein, tau, blir förändrat senare i förloppet. Som ett resultat av dessa sjukliga förändringar förtvinar nervcellerna, speciellt i områden som ansvarar för just minnesfunktioner. Orsakerna till den neurodegenerativa processen är ännu inte helt klarlagda, men mycket talar för att förändringarna av amyloid-beta och tau är centralt involverade. Genom mätningar av amyloid-beta och tau i ryggvätska kan man idag diagnostisera sjukdomen på ett tidigt stadium, redan när de allra första symptomen uppträder. Forskarna hyser stor optimism om att man inom en snar framtid skall kunna stoppa sjukdomsförloppet genom att på ett tidigt stadium ingripa i sjukdomsprocessen med nya läkemedel.

RISKFAKTORER

De viktigaste riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder och ärftlighet. Upprepade skallskador, som de man kan utsättas för vid boxning, är också en riskfaktor.

DAGENS BEHANDLING

Alzheimers sjukdom går idag inte att bota. Det går dock att lindra symtomen med mediciner som förstärker de signalsystem som skadats i hjärnan. Denna medicinering kan förbättra koncentrationsförmåga, minne och språk under en begränsad tid.

För personer med Alzheimers sjukdom är det viktigt att leva ett liv med fasta rutiner för att underlätta vardagen. Intellektuell stimulans, motion och intag av en allsidig kost är sannolikt alla viktiga faktorer för att hjärnan ska kunna fungera optimalt.

FAKTA

  • Varje år insjuknar i Sverige c:a 15 000 personer i demenssjukdomar.
  • Bara i vårt land beräknas omkring 100 000 personer lida av Alzheimers sjukdom och globalt är c:a 20 miljoner människor drabbade.
  • Alzheimers sjukdom drabbar främst äldre personer.
  • Cirka 10 000 av de som har sjukdomen är under 65 år.

PARKINSONS SJUKDOM

SYMPTOM

Parkinsons sjukdom fortskrider långsamt och domineras av tre symptom: rörelsesvårigheter, muskelstelhet och skakningar. Symptomen uppkommer först när en stor andel av nervceller i en del av hjärnstammen, substantia nigra, har dött och personen kan därför ha burit på sjukdomen under lång tid utan att ha vetat om det. Parkinsons sjukdom leder ofta även till depression, minnesproblem, viktnedgång och otydligt tal – yttringar som förekommer i olika omfattning hos olika patienter.

ORSAKER

I Parkinsonhjärnan ansamlas s.k. Lewykroppar och Lewyneuriter, ansamlingar av sjukliga former av proteinet alfa-synuklein. Studier av vår och andra forskargrupper har visat att mellanstora, oligomera, former av alfa-synuklein är särskilt skadliga för nervcellerna och därmed bör utgöra lämpliga målmolekyler för både diagnostik och behandling av sjukdomen.

RISKFAKTORER

Den viktigaste riskfaktorn för Parkinsons sjukdom är hög ålder. Ärftligheten spelar också roll, men i betydlig mindre utsträckning än vid Alzheimers sjukdom. Upprepade skallskador, som de man kan utsättas för vid boxning, är också en riskfaktor.

DAGENS BEHANDLING

Parkinsons sjukdom går idag inte att bota. Dock kan man på ett ofta framgångsrikt sätt dämpa patienternas symptom genom att tillföra L-dopa, som i hjärnan omvandlas till dopamin, ett av de ämne som patienterna lider brist av och som behövs för normala motoriska funktioner. Man kan också behandla vissa av symptomen, f.f.a. skakningarna, genom s.k. djup hjärnstimulering där en elektrod inplanteras i specifika hjärnområden för att ge elektriska impulser som kan motverka obalansen i hjärnan. Behandlingen vid sjukdomen kan motverka symptomutvecklingen under vanligtvis några år, men påverkar inte själva sjukdomsprocessen.

För personer med Parkinsons sjukdom är det viktigt att hålla igång de kroppsliga funktionerna genom regelbunden träning. Även intellektuell stimulans är av stor vikt.

FAKTA

  • Varje år insjuknar i Sverige c:a 15 000 personer i demenssjukdomar.
  • Bara i vårt land beräknas omkring 25 000 personer lida av Parkinsons sjukdom och globalt är c:a 7-10 miljoner människor drabbade.
  • Parkinsons sjukdom drabbar främst personer mellan 60 och 80 år.
  • Ungefär 4% av de som drabbas är yngre än 50 år.