Molekylär Geriatrik

Medarbetare Molekylär Geriatrik

Vår forskning är inriktad på att förstå de molekylära mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Dessa sjukdomar innebär ett enormt lidande för enskilda individer och en stor kostnad för samhället, men ökad molekylär kunskap möjliggör nu utveckling av nya effektiva behandlingsmetoder.

Aktuella forskningsområden

Demens är ett är ett samlingsnamn för sjukdomar som drabbar individer i vuxen ålder och då leder till nedsatt intellektuell funktion. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och som representerar cirka 50% av alla fall. Vaskulär demens är den näst vanligaste formen, vilken förekommer i cirka 20% av fallen. Andra relativt vanliga demenssjukdomar utgörs av Lewy body demens och frontotemporal demens.

Alzheimers sjukdom – symptom

Det vanligaste symtomet vid Alzheimers sjukdom består i att man har svårt att minnas det som nyligen skett. Förutom sådana närminnesstörningar får patienten ofta även svårt att uttrycka sig i tal och skrift, en försämring av lokalsinnet och svårigheter att utföra ändamålsenliga kroppsrörelser. Omdömet och koncentrationsförmågan blir vanligtvis också påverkat.

I början av sjukdomen är den drabbade ofta medveten om sina problem och kan ibland dölja dem väl. Efterhand blir det svårare att klara det dagliga livet; det kan t.ex. vara svårt att gå och handla, betala räkningar och hitta i välbekanta miljöer. Den sjuke är dessutom ofta orolig och kan lida av ångest och nedstämdhet. De sviktande minnesfunktionerna och den ofta förvrängda verklighetsuppfattningen kan göra situationen mycket svårhanterlig för närstående.

Orsaker

Olika sjukligt förändrade proteiner kan påvisas i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. Amyloid-beta förändras tidigt och initierar sjukdomsprocessen i hjärnan medan ett annat protein, tau blir förändrat senare i förloppet. Som ett resultat av dessa sjukliga förändringar förtvinar nervcellerna, speciellt i områden som ansvarar för just minnesfunktioner. Orsakerna till den neurodegenerativa processen är ännu inte helt klarlagda, men mycket talar för att förändringarna av amyloid-beta och tau är centralt involverade. Genom mätningar av amyloid-beta och tau i ryggvätska kan man idag diagnostisera sjukdomen på ett tidigt stadium, redan när de allra första symptomen uppträder. Forskarna hyser stor optimism om att man inom en snar framtid skall kunna stoppa sjukdomsförloppet genom att på ett tidigt stadium ingripa i sjukdomsprocessen med nya läkemedel.

Riskfaktorer

De viktigaste riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder och ärftlighet. Upprepade skallskador, som de man kan utsättas för vid boxning, är också en riskfaktor.

Dagens behandling

Alzheimers sjukdom går idag inte att bota. Det går dock att lindra symtomen med mediciner som förstärker de signalsystem som skadats i hjärnan. Denna medicinering kan förbättra koncentrationsförmåga, minne och språk under en begränsad tid.

För personer med Alzheimers sjukdom är det viktigt att leva ett liv med fasta rutiner för att underlätta vardagen. Intellektuell stimulans, motion och intag av en allsidig kost är sannolikt alla viktiga faktorer för att hjärnan ska kunna fungera optimalt.

Fakta

  • Varje år insjuknar i Sverige c:a 15 000 personer i demenssjukdomar.
  • Bara i vårt land beräknas omkring 100 000 personer lida av Alzheimers sjukdom och globalt är c:a 20 miljoner människor drabbade.
  • Alzheimers sjukdom drabbar främst äldre personer.
  • Cirka 10 000 av de som har sjukdomen är under 65 år.

Kontakt

Verksamhetsschef:

Martin Ingelsson

018-471 4107
E-post

Besöksadress:
Dag Hammarskjölds väg 20, Uppsala

Postadress:
Rudbecklaboratoriet, 751 85 Uppsala