Neurovetenskapligt bevismatieral inte objektivt

2014-08-20

Det kan verka lockande att använda neurovetenskapligt bevismaterial i domstolar. I ett Italienskt rättsfall använde en pedofil sin hjärntumör som försvar. Enligt Michele Farisco och Carlo Petrini visar det fallet att neurovetenskapligt bevismaterial inte är ett objektivt verktyg.

Det finns ett väldigt begränsat antal fall där man kunnat visa samband mellan avvikelser i hjärnan och pedofili. Ett sådant samband kan i bästa fall anses vara en experimentell hypotes. Ändå användes det som bevismaterial i ett Italienskt rättsfall där försvaret hävdade att en man begått ett pedofilibrott på grund av sin hjärntumör. Men försvarets och åklagarens expertvittnen kom till vitt skilda slutsatser.

I en artikel som publicerades nyligen diskuterar Michele Farisco och Carlo Petrini fallet och kommer till slutsatsen att neurovetenskapliga bevis i domstolar inte är oproblematiska. Enligt författarna understryker det här fallet det faktum att påståenden inom neurovetenskapen inte alltid är objektiva och att samma bevismaterial kan tolkas olika av olika experter.
Författarna skriver att det faktum att det här bevismaterialet bedömdes som relevant förtjänar internationell uppmärksamhet eftersom det innebär att osäkra vetenskapliga bevis kan ha stor inverkan på juridiken.

Läs artikeln i Neuroethics: On the Stand. Another Episode of Neuroscience and Law Discussion From Italy