Telefonrådgivning utmanar ojämlikheter i vården

2014-09-08

Har du ringt en telefonsjuksköterska någon gång? Om du bor i Sverige är chansen stor att du någon gång använt tjänsten Vårdguiden 1177, den nationella sjukvårdsrådgivningen som alla landsting är kopplade till. Men vad händer i samtalet? Och kan rådgivning per telefon utmana ojämlikheter i vården?

Vårdguiden 1177 (tidigare Sjukvårdsrådgivningen) är en tjänst som är till för att göra vården mer effektiv, tillgänglig och säker för patienterna. Men forskning har visat att vem du är kan påverka råden du får och om du använder tjänsten överhuvudtaget. Genus, ålder, etnicitet och socioekonomisk status verkar ha betydelse i det här sammanhanget.

I en studie från Uppsala universitet har Roya Hakimnia, Inger K. Holmström, Marianne Carlsson och Anna T. Höglund analyserat 20 samtal till 1177. Deras analys visadeatt de personer som inte talade svenska särskilt bra hade svårigheter att använda tjänsten. I en del samtal hade sjuksköterskan rollen som grindvakt och försökte avgöra vilken typ av vårdinsats som uppringaren behövde. En annan typ av samtal hade ett utpräglat medicinskt fokus. En tredje grupp samtal handlade om att skapa och upprätthålla förväntade genusnormer.

Enligt författarna har telefonrådgivningen potential att utmana ojämlikheter i hälso- och sjukvården. Genom att öka telefonsjuksköterskornas medvetenhet om genusnormer och uppringarnas olika förmåga att göra sin röst hörd kan kommunikationen bli mer jämlik och passa de olika uppringarna bättre.

Läs artikeln i International Journal of Qualitiative Studies on Health and Well-being: Exploring the communication between telenurse and caller - A critical discourse analysis