Pågående forskningsprojekt
Phys-Can (Physical Training and Cancer)
I denna multicenterstudie studerar vi effekter av fysisk träning på hög- respektive låg/måttlig intensitet hos personer som får tilläggsbehandling mot cancer, dvs cytostatika, strålning och antihormonell behandling. Effekterna mäts i första hand på cancerrelaterad fatigue, livskvalitet men även återfall och överlevnad. Vi studerar också effekten av stöd till beteendeförändring (extra coaching) för att se i vilken grad det påverkar utförd träning. Fysiologiska mekanismer studeras också för att öka kunskapen om mediatorer mellan träning och cancerrelaterad fatigue. Även hälsoekonomiska utvärderingar görs.
Projektet är ett samarbete mellan universiteten i Uppsala, Lund och Linköping i Sverige, universiteten i Agder och Bergen i Norge, Köpenhamns universitet i Danmark, The Netherlands Cancer Institute och VU University Medical Centre vid University of Amsterdam, och University of Leeds, Storbritannien. Läs mer om ansvarig forskare PI Professor Karin Nordin. Läs mer om projektsamordnare docent Ingrid Demmelmaier
Kommunikation med samtalsapparater för barn med funktionsnedsättning
Detta doktorandarbete studerar användandet av högteknologiska samtalsapparater för barn med cerebral pares och intellektuell utvecklingsstörning utifrån olika gruppers perspektiv; logopeder, vårdnadshavare och skolpersonal. För att fånga barnets interaktion och kommunikation via samtalsapparaten i skolan görs videoanalyser i klassrumssituationer. Kontaktperson: Med dr Helena Tegler
Fysisk aktivitet och nutrition för patienter som får stamcellstransplantation
Detta doktorandarbete studerar effekten av individuell vårdplan för fysisk aktivitet och nutrition i samband med stamcellstransplantation. För att undersöka patienternas upplevelser görs intervjuer som bearbetas i kvalitativa analyser. Kontaktperson: Doktorand Sölvi Vejby
Stresshantering vid bröstcancer
Detta projekt har fokus på stressymtom hos kvinnor som nyligen diagnosticerats med bröstcancer. Det är en multicenterstudie med en "stepped care"-design som utvärderar effekten av information och ett program för stresshantering baserat på kognitiv beteendeterapi. Effekterna på stressymtom och psykosocialt mående studeras, liksom hälsoekonomiska utvärderingar. Projektet finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet (2008-2013) och regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebro. Kontaktperson: Docent Cecilia Arving
Rättvis palliativ vård
Detta projekt fokuserar på en understuderad grupp inom palliativ vård, nämligen utlandsfödda personer som är i livets slutskede samt deras anhöriga. Två delstudier ingår i projektet. I delstudie 1 är syftet att utifrån data från Svenska Palliativ Registret undersöka samband mellan födelseland och vårdrelaterade åtgärder. Delstudie 2 kommer att studera anhörigas upplevelser av den specialiserade palliativa vården av en utlandsfödd familjemedlem i livts slutskede. Kontaktperson: Docent Maria Carlsson
Rehabiliteringskoordinator i specialistsjukvård
I två randomiserade kontrollerade studier undersöks om införande av rehabiliteringskoordinator i vården har effekt på patienters sjukskrivning och återgång i arbete/studier. Resultaten förväntas bidra med ökad kunskap och beslutsunderlag gällande rehabiliteringskoordinatorer i specialistsjukvård. Den ena studien görs inom specialistpsykiatri, där målgruppen är individer som är sjukskrivna till följd av medelsvår till svår affektiv och/eller ångestsjukdom. Här görs också intervjuer för att studera patienternas uppfattningar om och upplevelser av interventionen. Kontaktperson: Fil dr Åsa Andersén. Den andra studien görs inom ortopedisk mottagningsverksamhet, där målgruppen är individer som är sjukskrivna till följd av långvariga rygg-, fot- eller skulderbesvär. Kontaktperson: Fil dr Erik Berglund.
GESAM - Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
I denna randomiserade kontrollerade studie görs en effektutvärdering och en processutvärdering. Målgruppen är personer som har nedsatt hälsa och som inte längre har rätt till sjukpenning. Effekter av en samverkansmodell mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen undersöks på återgång till arbete/studier, deltagande i Arbetsförmedlingens aktiviteter och återvändande till sjukförsäkringen. Kontaktperson: Docent Ingrid Anderzén.
Ung Intro - förrehabilitering av unga vuxna med funktionsnedsättning
Denna studie innefattar en processutvärdering av en pilotverksamhet som bedrivs i samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och hälso- och sjukvården. Målgruppen är unga vuxna med funktionsnedsättning och som har aktivitetsersättning och behov av förrehabilitering för att nå det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Syftet är att studera om Ung Intro med förrehabiliterande insatser ökar målgruppens möjligheter att ta del av samarbetet och närma sig arbete/studier. I utvärderingen ingår också att identifiera strukturproblem och vilka metoder som används för att stödja målgruppen. Kontaktperson: Docent Kjerstin Larsson
Ungas mobilisering i arbetslivet
I denna studie görs en långtidsuppföljning av ett projekt som genomfördes av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen 2012-2014 i syfte att stödja unga vuxna med funktionsnedsättning att komma i arbete/studier. Studien undersöker eventuella långtidseffekter av projektet, samt utvärderar ett screeningverktyg för att identifera personer med ökad risk för att stå utanför arbetsmarknaden. Kontaktperson: Fil dr Åsa Andersén
VITALIS - Bättre hälsa och återgång i arbete för långtidssjukskrivna
Detta är en långtidsuppföljning av en randomiserad kontrollerad studie som genomfördes 2010-2012. Målgruppen är kvinnor som utförsäkrats då de uppnått maximal tid för ersättning, enligt de nya reglerna för tillämpningen av Socialförsäkringen (2008). Studien undersöker eventuella långtidseffekter av interventionen och gör en hälsoekonomisk utvärdering. Kontaktperson: Fil dr Erik Berglund
Genusbaserade trakasserier och utsatthet på svenska arbetsplatser
Projektet belyser hälsoeffekter av genusbaserade och sexuella trakasserier i arbetslivet. Syftet är att utifrån ett intersektionellt perspektiv ta fram ny kunskap om betydelsen av individens relativa status på arbetsplatsen för risk att utsättas för genusbaserade trakasserier. Syftet är vidare att belysa sambandet mellan genusbaserade trakasserier och psykisk ohälsa, sjukfrånvaro, sjuknärvaro, registerbaserad sjukfrånvaro samt förskrivning av antidepressiva läkemedel, lugnande medel och sömnmedel. Information hämtas från Arbetsmiljöundersökningarna, Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA), Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH), Försäkringskassan och Läkemedelsregistret. Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) och bedrivs i samarbete med bland annat Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet. Ansvarig forskare/PI: docent Anna Nyberg
Social och organisatorisk arbetsmiljö vid utbrott av epidemier och pandemier
På uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) genomförs en kunskapssammanställning om hur organisationer påverkas vid epidemier och pandemier. Det övergripande syftet med kunskapssammanställningen är att kartlägga och sammanfatta vilken inverkan epidemier eller pandemier har på organisationer utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Syftet med kunskapssammanställningen är också att utifrån resultaten ge rekommendationer om hur arbetsmiljöarbetet kan förbättras i samband med epidemiska eller pandemiska utbrott. Rekommendationerna kan ges på individ-, organisatorisk- och politisk nivå. Kunskapssammanställningen ska fungera som ett stöd för beslutsfattare, arbetsgivare, skyddsombud och andra förtroendevalda på arbetsplatsen. Projektet ska ge en ökad förståelse för hur arbetsplatser kan hantera arbetsmiljön före, under och efter en epidemi eller pandemi för att skapa friska och välmående arbetsplatser. Kunskapssammanställningen ska därmed kunna användas som vägledning för organisationer som vill stärka sitt arbetsmiljöarbete ur ett krisberedskapsperspektiv. Ansvarig forskare/PI: docent Anna Nyberg