Pågående forskningsprojekt
Phys-Can (Physical Training and Cancer)
I denna multicenterstudie studerar vi effekter av fysisk träning på hög- respektive låg/måttlig intensitet hos personer som får tilläggsbehandling mot cancer, dvs cytostatika, strålning och antihormonell behandling. Effekterna mäts i första hand på cancerrelaterad fatigue, livskvalitet men även återfall och överlevnad. Vi studerar också effekten av stöd till beteendeförändring (extra coaching) för att se i vilken grad det påverkar utförd träning. Fysiologiska mekanismer studeras också för att öka kunskapen om mediatorer mellan träning och cancerrelaterad fatigue. Även hälsoekonomiska utvärderingar görs.
Projektet är ett samarbete mellan universiteten i Uppsala, Lund och Linköping i Sverige, universiteten i Agder och Bergen i Norge, Köpenhamns universitet i Danmark, The Netherlands Cancer Institute och VU University Medical Centre vid University of Amsterdam, och University of Leeds, Storbritannien. Kontaktpersoner: Ansvarig forskare/PI professor Karin Nordin och projektsamordnare docent Ingrid Demmelmaier.
Styrketräning under cytostatikabehandling mot bröstcancer
I denna studie undersöker vi effekterna av tung styrketräning under pågående cytostatikabehandling mot bröstcancer. En grupp kvinnor som tränar under behandling jämförs med en grupp kvinnor som inte tränar. Effekterna mäts på muskelfiberstorlek och på faktorer som reglerar denna, såsom mängden av cellkärnor och satellitceller. Det är känt sedan tidigare att cytostatikabehandling kan försämra både muskelstyrka och muskelfunktion. I denna studie vill vi undersöka om styrketräning under pågående behandling kan skydda mot dessa försämringar. Kontaktperson: Postdoc Emelie Strandberg
Fysisk aktivitet och nutrition för patienter som får stamcellstransplantation
Detta doktorandarbete studerar effekten av individuell vårdplan för fysisk aktivitet och nutrition i samband med stamcellstransplantation. För att undersöka patienternas upplevelser görs intervjuer som bearbetas i kvalitativa analyser. Kontaktperson: Doktorand Sölvi Vejby
Stresshantering vid bröstcancer
Detta projekt har fokus på stressymtom hos kvinnor som nyligen diagnosticerats med bröstcancer. Det är en multicenterstudie med en "stepped care"-design som utvärderar effekten av information och ett program för stresshantering baserat på kognitiv beteendeterapi. Effekterna på stressymtom och psykosocialt mående studeras, liksom hälsoekonomiska utvärderingar. Projektet finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet (2008-2013) och regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebro. Kontaktperson: Docent Cecilia Arving
Rättvis palliativ vård
Detta projekt fokuserar på en understuderad grupp inom palliativ vård, nämligen utlandsfödda personer som är i livets slutskede samt deras anhöriga. Två delstudier ingår i projektet. I delstudie 1 är syftet att utifrån data från Svenska Palliativ Registret undersöka samband mellan födelseland och vårdrelaterade åtgärder. Delstudie 2 kommer att studera anhörigas upplevelser av den specialiserade palliativa vården av en utlandsfödd familjemedlem i livts slutskede. Kontaktperson: Docent Maria Carlsson
Rehabiliteringskoordinator i specialistsjukvård
I två randomiserade kontrollerade studier undersöks om införande av rehabiliteringskoordinator i vården har effekt på patienters sjukskrivning och återgång i arbete/studier. Resultaten förväntas bidra med ökad kunskap och beslutsunderlag gällande rehabiliteringskoordinatorer i specialistsjukvård. Den ena studien görs inom specialistpsykiatri, där målgruppen är individer som är sjukskrivna till följd av medelsvår till svår affektiv och/eller ångestsjukdom. Här görs också intervjuer för att studera patienternas uppfattningar om och upplevelser av interventionen. Kontaktperson: Fil dr Åsa Andersén. Den andra studien görs inom ortopedisk mottagningsverksamhet, där målgruppen är individer som är sjukskrivna till följd av långvariga rygg-, fot- eller skulderbesvär. Kontaktperson: Fil dr Erik Berglund.
GESAM - Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
I denna randomiserade kontrollerade studie görs en effektutvärdering och en processutvärdering. Målgruppen är personer som har nedsatt hälsa och som inte längre har rätt till sjukpenning. Effekter av en samverkansmodell mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen undersöks på återgång till arbete/studier, deltagande i Arbetsförmedlingens aktiviteter och återvändande till sjukförsäkringen. Kontaktperson: Docent Ingrid Anderzén.
Ung Intro - förrehabilitering av unga vuxna med funktionsnedsättning
Denna studie innefattar en processutvärdering av en pilotverksamhet som bedrivs i samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och hälso- och sjukvården. Målgruppen är unga vuxna med funktionsnedsättning och som har aktivitetsersättning och behov av förrehabilitering för att nå det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Syftet är att studera om Ung Intro med förrehabiliterande insatser ökar målgruppens möjligheter att ta del av samarbetet och närma sig arbete/studier. I utvärderingen ingår också att identifiera strukturproblem och vilka metoder som används för att stödja målgruppen. Kontaktperson: Docent Kjerstin Larsson
Ungas mobilisering i arbetslivet
I denna studie görs en långtidsuppföljning av ett projekt som genomfördes av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen 2012-2014 i syfte att stödja unga vuxna med funktionsnedsättning att komma i arbete/studier. Studien undersöker eventuella långtidseffekter av projektet, samt utvärderar ett screeningverktyg för att identifera personer med ökad risk för att stå utanför arbetsmarknaden. Kontaktperson: Fil dr Åsa Andersén
VITALIS - Bättre hälsa och återgång i arbete för långtidssjukskrivna
Detta är en långtidsuppföljning av en randomiserad kontrollerad studie som genomfördes 2010-2012. Målgruppen är kvinnor som utförsäkrats då de uppnått maximal tid för ersättning, enligt de nya reglerna för tillämpningen av Socialförsäkringen (2008). Studien undersöker eventuella långtidseffekter av interventionen och gör en hälsoekonomisk utvärdering. Kontaktperson: Fil dr Erik Berglund
Genusbaserade trakasserier och utsatthet på svenska arbetsplatser
Projektet belyser hälsoeffekter av genusbaserade och sexuella trakasserier i arbetslivet. Syftet är att utifrån ett intersektionellt perspektiv ta fram ny kunskap om betydelsen av individens relativa status på arbetsplatsen för risk att utsättas för genusbaserade trakasserier. Syftet är vidare att belysa sambandet mellan genusbaserade trakasserier och psykisk ohälsa, sjukfrånvaro, sjuknärvaro, registerbaserad sjukfrånvaro samt förskrivning av antidepressiva läkemedel, lugnande medel och sömnmedel. Information hämtas från Arbetsmiljöundersökningarna, Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA), Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH), Försäkringskassan och Läkemedelsregistret. Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) och bedrivs i samarbete med bland annat Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet. Ansvarig forskare/PI: docent Anna Nyberg
Social och organisatorisk arbetsmiljö vid utbrott av epidemier och pandemier
På uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) genomförs en kunskapssammanställning om hur organisationer påverkas vid epidemier och pandemier. Det övergripande syftet med kunskapssammanställningen är att kartlägga och sammanfatta vilken inverkan epidemier eller pandemier har på organisationer utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Syftet med kunskapssammanställningen är också att utifrån resultaten ge rekommendationer om hur arbetsmiljöarbetet kan förbättras i samband med epidemiska eller pandemiska utbrott. Rekommendationerna kan ges på individ-, organisatorisk- och politisk nivå. Kunskapssammanställningen ska fungera som ett stöd för beslutsfattare, arbetsgivare, skyddsombud och andra förtroendevalda på arbetsplatsen. Projektet ska ge en ökad förståelse för hur arbetsplatser kan hantera arbetsmiljön före, under och efter en epidemi eller pandemi för att skapa friska och välmående arbetsplatser. Kunskapssammanställningen ska därmed kunna användas som vägledning för organisationer som vill stärka sitt arbetsmiljöarbete ur ett krisberedskapsperspektiv. Ansvarig forskare/PI: docent Anna Nyberg
Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland kvinnor i början av arbetslivet: Påverkbara risk- och skyddsfaktorer
Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro har under senare år ökat kraftigt bland unga, som är nya på arbetsmarknaden, och problemen är särskilt vanliga bland unga kvinnor. Projektet syftar till att öka kunskapen om risk- och skyddsfaktorer för psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland unga kvinnor inom olika delar av arbetsmarknaden i Sverige. Data från den Svenska Longitudinella Studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH), en kohort som representerar den svenska arbetande befolkningen, kommer att användas för att identifiera mönster och prediktorer av psykisk ohälsa. Enkätdata avseende organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer, användning av sociala medier, förändring i socioekonomisk och social status samt självrapporterad psykisk (o)hälsa kommer att kopplas till nationella register. Från registren hämtas demografiska data, information om sjukfrånvaro och förskrivning av läkemedel för depression, sömnsvårigheter mm. Dessa kvantitativa data kompletteras med kvalitativa intervjudata för att få djupare och mer detaljerade beskrivningar av unga kvinnors upplevelser av sin arbetssituation och psykiska hälsa. I förlängningen förväntas projektet bidra med förbättringar på individ-, organisations- och samhällsnivå; genom minskad psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland unga kvinnor och på längre sikt genom ökad hållbarhet och jämställdhet i arbetslivet. Projektet finansieras av AFA Försäkring. Ansvarig forskare/PI: Anna Nyberg
FEX-CAN - FERTILITET OCH SEXUALITET EFTER CANCER
Fex-Can Young Adult (YA) är en kohort- och interventionsstudie för att minska fertilitetsoro och sexuella problem bland unga vuxna (19-40 år) 1,5 år efter diagnos. Deltagare (N=1010) besvarar frågeformulär och följs över flera år se studieprotokoll här. Fex-Can Childhood fokuserar på alla unga (19-40 år) i Sverige som diagnostiserades med cancer som barn, 2546 personer deltog i enkätstudie 2019-2020 (svarsfrekvens 59%), se studieprotokoll här. Båda projekten utvärderar också effekten av ett webbaserat självhjälpsprogram avsett att minska problem/oro, se artikeln här. Programmet genomförs i samarbete med Karolinska Institutet. Extern finansiering av Vetenskapsrådet, FORTE, Cancerfonden, Barncancerfonden. Ansvariga forskare/PIs: Lena Wettergren och Claudia Lampic.