Nyheter vid IFV
Var tredje underskattar risk för hjärtinfarkt
2021-04-19
Var tredje person underskattar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Många är bra på att förstå risken och riskfaktorer när det gäller andra, men kunskapen sätts ur spel när det handlar om dem själva. Det visar en ny studie från Uppsala universitet.

– Det är ganska vanligt att underskatta sin risk. I vår studie var det ungefär en tredjedel av deltagarna som gjorde det. Det berodde bland annat på att man upplevde sin hälsa som bra, och att man inte hade en familjehistorik av hjärtinfarkt. Det gällde oberoende av utbildningsnivån och hur bra de var på att ta till sig information och fatta beslut om din egen hälsa, säger Åsa Grauman, postdoktor vid Centrum för forsknings- och bioetik vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
En del av Scapis-studien
Forskarna har ställt frågor till personer som är mellan 50 och 65 år och som deltar i den stora Scapis-studien om hjärt- och kärlsjukdomar. Exempelvis: ”Hur uppskattar du din risk för hjärtsjukdom? Är den lägre, samma eller högre än andra personer av samma kön och ålder som du?”. Sedan jämförde de deltagarnas upplevda risk med den medicinskt beräknade risken. I resultaten har forskarna tagit hänsyn till parametrar som patienternas utbildningsnivå, levnadsvanor, numeracitet (förståelse för siffror och beräkningar) och självskattade förståelse för kardiovaskulära riskfaktorer. I beräkningsmodellen har de även beaktat andra faktorer som ålder, kön och rökning.
Generellt sett var utbildningsnivån bland deltagarna hög och många uppgav att de kände till riskfaktorer för hjärtinfarkt. Dessutom undersökte forskarna deltagarnas hälsolitteracitet, alltså deras förmåga att förstå och ta till sig kunskap om hälsa.
Även de deltagare, som man kan förvänta sig ha goda kunskaper om både riskfaktorer och var de kunde hitta tillförlitliga källor, och vad de själva kan göra, underskattade in egen risk. Tendensen att underskatta sin risk verkar framför allt påverkas av att deltagarna upplevde sin hälsa som god och att de saknade erfarenhet av hjärtinfarkt inom familjen. De verkar därför kunna se och bedöma andras risker utifrån sina förkunskaper, men när det kom till dem själva var det i första hand familjehistoriken och den egna allmänna hälsan som avgjorde.
Använder sig inte av sin kunskap
– Utbildningsnivå och hälsolitteracitet är viktiga faktorer att ta hänsyn till när vi ska kommunicera hälsobudskap till befolkningen. Men vår studie visar att de faktorerna inte är avgörande när det kommer till individens uppfattning om sin personliga risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan vara så att personen inte känner till riskerna. Det kan lika väl vara så att personen känner till dem men inte använder sig av den kunskapen när den bedömer sin egen risk. Kanske vet patienten att rökning är en riskfaktor, men så länge personen själv känner sig frisk och inte har symtom tror den att det inte är någon fara. Hur man mår kan överskugga allmän kunskap om riskfaktorer, säger Åsa Grauman.
Enligt forskarna kan deras resultat komma till användning inom vården men även för myndigheter som kommunicerar med hela befolkningen..
– Det vi kan ha i åtanke är att individer tenderar att uppfatta risker utifrån känslor och tidigare erfarenheter. Att ha upplevt hjärtinfarkt inom familjen kan vara kopplat till starka känslor som sorg och rädsla. Saker vi har upplevt på nära håll är det enklare för hjärnan att plocka fram vilket gör att risken uppfattas som mer påtaglig. Dessutom är det lättare att se sig själv drabbas om du har bevittnat någon i din närhet, som liknar dig drabbas.
– Att människor i allmänhet mår bra är givetvis något positivt. Däremot kan det leda till att vi bortser från riskfaktor hos oss själva, som rökning, fetma eller högt blodtryck. Att vi bedömer vår risk utifrån hur vi mår i stunden kan utgöra en särskild utmaning när det kommer till hjärtsjukdom eftersom att hjärtsjukdomar ofta har en långsam och symtomfri utveckling. De första symptomen kanske först visar sig i det akuta skedet och för att ha möjlighet att förebygga sjukdom behöver vi agera långt innan dess. Hälsokontroller kan därför vara ett bra sätt för individen att hålla kolla på viktiga värden som t.ex. blodtryck och kolesterol i ett tidigare skede, säger Åsa Grauman.
Rekommenderar hälsokontroller
European Society for Cardiology rekommenderar allmänna hälsokontroller för alla män över 40 år och alla kvinnor över 50 år. Båda könen drabbas lika ofta av hjärt- och kärlsjukdomar, men männen drabbas tidigare. I Sveriges skiljer det sig mycket åt mellan hur regionerna erbjuder hälsokontroller. En del erbjuder den från 40 års ålder, andra från 50 år, och vissa inte alls.
– Människan är problemfokuserad, om du till exempel har huvudvärk och tar tabletter märker du att värken försvinner. Men känner du dig frisk och upplever din risk som låg, då kanske du inte heller känner dig motiverad att ändra din livsstil eller ta blodtryckssänkande medicin för att undvika framtida hjärt- och kärlsjukdom. Att synliggöra den individuella risken och därmed orsaka en liten gnutta oro kan vara till hjälp för att få människor att agera. Att kommunicera kring hjärtkärlrisk innebär därför en avvägning mellan att riskera att sätta en sjukdomsstämpel på individer som i nuläget upplever sig själva som friska, och att förebygga sjukdom, säger Åsa Grauman.
Elin Bäckström
Grauman Å., et al; Good general health and lack of family history influence the underestimation of cardiovascular risk: a cross-sectional study; European Journal of Cardiovascular Nursing, zvab019, DOI: 10.1093/eurjcn/zvab019, https://doi.org/10.1093/eurjcn/zvab019
-
Anna Mankell får postdok-finansiering för att studera involvering av lokalsamhället
2022-05-30
Den nyligen disputerade Anna Mankell som arbetar i gruppen för hälso- och sjukvårdsforskning har beviljats medel från Forte för att i två år genomföra ett postdok-projekt. Nedan finns en kort sammanfattning av studiens syfte.
-
Nystartat nätverk om sjukvårdens styrning och organisation
2022-03-31
-
Inger Holmström har blivit invald i universitetsstyrelsen vid Mälardalens universitet
2022-03-17
-
Vinstdriven vård är inte behovsbaserad
2022-03-11
Läs debattartikeln "Vinstdriven vård är inte behovsbaserad" i Läkartidningen.
-
Rapport om centrala begrepp inom kunskapsbaserad socialtjänst
2022-02-28
-
Anna Sarkadi är bland dem som har fått några bidrag från Forte
2022-02-10
Anna Sarkadi och hennes forskargrupp är bland dem som fått Forte-anslag strax före jul 2021.
-
Den viktigaste forskningsartikeln 2020 av Anna Fäldt och kollegor
2022-01-21
Anna Fäldt och kollegors artikel om hur föräldrar uppfattar ComAlong Toddler-interventionen som erbjuds föräldrar till barn med kommunikationssvårigheter tidigt i den diagnostiska processen utsågs till den mest inflyteslerika artikeln under 2020 i tidskriften Augmentative and Alternative Communication (AAC) Journal.
-
Medel från Region Uppsala till två nya forskningsprojekt
2022-01-18
Elenor Kaminsky och Robert Sarkadi Kristiansson har beviljats medel från Region Uppsala för att genomföra ett forskningsprojekt vardera. Elenors projekt har tilldelats cirka 199 000 kr och Roberts cirka 505 000 kr.
-
Forskargruppen HEAL uppmärksammas
2021-12-22
Forskargruppen Jämlik hälsa och arbetsliv (HEAL) uppmärksammas för deras forskning om arbetsliv och rehabilitering.
-
Folkhälsomyndighetens faktablad med CHAPs forskning
2021-12-17
Folkhälsomyndigheten har publicerat två faktablad om upplevda konsekvenser av covid-19-pandemin bland personer med migrationserfarenhet. Flera i forskargruppen CHAP har deltagit i denna studie som rapporterats i faktabladet.
-
Publikationer om sjuksköterskors uppfattningar av diskriminering och orättvisor samt hantering av svåra telefonsamtal
2021-12-07
-
"Unga transpersoner och icke-binära mår sämre som grupp"
2021-11-08
Region Gotlands hälsostrateg och doktorand på Uppsala universitet Veronica Hermann har tagit reda på hur ungdomar på Gotland mår med hjälp av enkäter och djupintervjuer.
-
Flera nya anslag från Forte till Forskargruppen i hälso- och sjukvårdsforskning
2021-10-08
Fyra projekt med forskare från Forskargruppen i hälso- och sjukvårdsforskning har fått medel från Forskningsrådet för hälsa arbetsliv och välfärd (Forte). Sammanlagt har gruppen tilldelats medel på 12,3 miljoner kronor.
-
Debatt i SvD om anknytning och treåringens fall Tim
2021-09-27
DEBATT - BARNRÄTT
"Har migrationsmyndigheterna till fullo förstått vidden av de risker som beslutet i fallet med treårige Tim innebär för ett barns hälsa och utveckling? Den frågan ställer forskare och psykologer. " (SvD) -
Ny rapport om hur strukturomvandlingen inom hälso- och sjukvård samordnas
2021-09-10
Forskningsgruppen i hälso- och sjukvårdsforskning fick i början av 2021 i uppdrag av den statliga utredningen ”Ökade förutsättningar för hållbara investeringsprojekt i framtidens hälso- och sjukvård (S 2019:03)” att studera samordningen av omställningen mot en nära vård samt högspecialiserad vård utifrån hälso- och sjukvårdens behov av investeringar i vårdbyggnader. Nu är rapporten färdigställd och finns som bilaga i SOU 2017:21 ” Riksintressen i hälso- och sjukvården – stärkt statlig styrning för hållbara vårdinfrastrukturer.” Rapporten är skriven av Ulrika Winblad, Anna-Karin Swenning, Anton Modigh, Emanuel Åhlfeldt, Gustaf Hedström & Mio Fredriksson
-
Skönlitterär bok för barn 6-9 år, baserad på insikter från Anna Sarkadis forskning
2021-09-06
Skönlitterär bok för barn 6-9, baserad på insikter från Anna Sarkadis forskning om barns och ungas tankar kring coronapandemin. Utgivning i maj 2022, arbetsnamn "Ramona och den dumma coronan". Nu på måndag, ska vår provläsarpanel, bestående av 6-9 år, läsa och ge synpunkter.
-
Rapport om implementeringen av ”Individens behov i centrum” (IBIC)
2021-09-03
-
Nya publikationer från Forskargruppen i hälso- och sjukvårdsforskning
2021-08-24
-
Inger Holmström är medförfattare till en ny bok om kommunikation i vården
2021-08-16
-
Sexuella problem vanligare hos vuxna barncancerpatienter
2021-08-16
Enligt ny forskning ökar risken för sexulla problem hos unga vuxna som har fått tung cancerbehandling som barn.
-
CHAPs artiklar nämnda i en metaanalys av gruppbaserad PTSD-intervention för flyktingungdomar
2021-08-13
En metaanalys av gruppbaserad PTSD-intervention för flyktingungdommar som innehåller CHAPs 2018-artikel (pre-post av TRT) och 2019-artikel (en metaanalys och metaregression).
-
Seminarium om personcentrerad vård under almedalsveckan
2021-07-07
-
Två filmer som handlar om vaccinering mot covid-19 publicerade, vilka medarbetare i MILSA varit med och tagit fram
2021-04-29
-
Hur har folkhälsan påverkats av Covid-19-pandemin? - FHoM rapport
2021-04-28
LÄS FHoM rapporten om hur folkhälsan påverkats av Covid-19 under pandemin i vilket CHAP var också involverad och undersökte hur Covid-19 har påverkat barn & unga under pandemin.
Titta på deras webinar som blir 5 maj kl 13-15:30! -
Inna Feldman har tilldelats Psynkpriset!
2021-04-14
Psynkpriset – för insatser inom området psykisk hälsa - Uppdrag Psykisk Hälsas (på SKR) styrgrupp har bestämt att tilldela priset till Inna Feldman! Hon har blivit nominerad till 2020 års Psynkpris i kategorin Socioekonomi för hennes arbete med att räkna på ekonomisk lönsamhet i förhållande till förebyggande folkhälsoarbete.
-
Hur mår egentligen unga personer under coronapandemin?
2021-04-13
I det här avsnittet av Bibliotek Uppsala-podden tar de avstamp i forskningen och hör professor Anna Sarkadi berätta om sin rapport Barn och ungas röster om corona. Sedan berättar gymnasieeleverna Nelly Eriksson och Emma Alfredéen om sina egna upplevelser. Hur har livet ändrats? Hur har samhället hanterat krisen och hur mår unga egentligen under pandemin?
Samtalsledare är journalisten Karin Kajjan Andersson.
-
Digital workshop med Nordic Network for Health Policy den 18-20 maj
2021-03-29
Den 18-20 startar den fjärde workshoppen med Nordic Network for Health Policy, Health Management, and Health Services Research. Första träffen hålls den 18 maj kl 13 och workshoppen avslutas den 20 maj kl 16.
-
Rapport om samverkan inom hälso- och sjukvård under Covid-19-pandemin
2021-03-22
Arbetsrapporten är skriven av forskargruppen Hälso- och sjukvårdsforskning i samverkan med Region Uppsala. Studien har undersökt hur samverkan mellan den regionala och kommunala hälso- och sjukvården i Uppsala län har påverkats under coronapandemin.
-
Douglas Spangler medverkar i Socialstyrelsens podcast om AI i vården
2021-03-05
-
Förebyggande arbete riktat till unga sparar miljoner åt kommunerna
2021-02-24
"Kommuner som satsar på förebyggande folkhälsoarbete kan bidra till stora samhällsbesparingar. Efter systematiska satsningar på exempelvis trygg skolmiljö, drogförebyggande arbete och föräldraskapsstöd har våldsbrotten minskat och fler unga har gått klart gymnasiet. Det visar unika studier som har gjorts i två av länets kommuner på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm." Undersökning gjort av Inna Feldman och hennes team på uppdrag av Länstyrelsen Stockholm.
-
Uppdrag att utreda hur regionerna samordnar investeringsbehov
2021-02-12
-
Nytt uppdrag: Översikt av valfrihet inom öppen vård
2021-01-28
-
Kerstin Lugnet - Coronahjälte i UNT
2020-12-14
Kerstin Lugnet, universitetsadjunkt på sjuksköterskeprogrammet, är en av årets Coronahjältar i UNT idag 2020-12-14.
-
Arbete under coronapandemin
2020-12-07
-
Medel från AFA Försäkring till Anna Nyberg
2020-11-25
Anna Nyberg tilldelas 3 975 000 kronor från AFA Försäkring för projektet Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro bland kvinnor i början av arbetslivet: Påverkbara risk- och skyddsfaktorer, 2021-2023.
-
Extra medel från Forte till Mio Fredriksson och Anna Hallberg
2020-10-30
Under senare delen av 2020 beslutade Forte att tilldela extra medel till forskning kring välfärdssystemet påverkas av coronapandemin. Mio Fredriksson och Anna Hallberg har fått ta del av dessa medel för att studera den nationella koordineringen vid Covid-19-testningen.
-
Kapitel skrivet i boken: Personcentrering inom hälso- och sjukvård
2020-09-24
-
Regeringsuppdrag tilldelat forskargruppen Hälso- och sjukvårdsforskning
2020-09-16
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har fått i uppdrag av regeringen att analysera deras tillståndsprövning av privata utförare inom vård och omsorg. IVO har i sin tur givit gruppen för hälso- och sjukvårdsforskning i uppdrag att kartlägga tillståndsprövningen inom äldreomsorgen.
-
”Primärvårdens områdesansvar bör återupprättas”
2020-06-29
Primärvården bör bli navet i arbetet mot psykisk ohälsa. Där finns kunskap om det lokala hälsoläget och där kan olika aktörer och insatser samordnas, skriver läkare som är inriktade mot socialmedicin.
-
Medel från Forte till Ulrika Winblad och Wilhelm Linder
2020-06-01
-
Fråga barnen om lov innan du lägger ut bilder
2020-05-28
"Visst är det kul att kunna visa upp sitt barn för sina följare på Instagram och Facebook.
Men hur kul tycker barnen det är att du gör det utan att bli tillfrågade?
Det visar en ny studie." (Aftonbladet) -
'Barns tankar och bilder om corona efterlystes'
2020-05-05
Många barn och unga har tankar och funderingar kring coronautbrottet, men exakt hur de påverkas vet vi mindre om.
Därför efterlyser nu forskare röster och bilder från barn i Kronoberg och resten av landet.Sveriges Radio, P4 Kronoberg
-
"Efterlyser barns röster och bilder om corona"
2020-05-05
Forskare har efterlyst röster och bilder från barn och unga i Västerbotten som ville berätta om corona.
Läs hela artikeln...Folkbladet, Västerbotten
-
Ulrika Winblad i media om Covid-19
2020-05-04
-
Beslut om timmar på förskolan i Älvkarleby Kommun
2020-04-29
Anna Sarkadi i P4 Uppland, om beslutet att dra ner timmar på förskolan från 25 till 15 timmar i Älvkarleby kommun.
-
Hur barn ser på coronaviruset: ”En hel del oro”
2020-04-28
Anna Sarkadi forskar på hur barn ser på coronaviruset: "En hel del oro"
(SVT, Lokala Nyheter) -
“When you talk about it, something in your heart becomes lighter”
2020-04-23
Anna Sarkadis och Georgina Warners nya artikel finns tillgänglig online i European Child & Adolescent Psychiatry.
-
Ulrika Winblad forskarprofil i UU:s artikelserie
2020-03-31
-
Ny bok om Fundamentals of Care
2020-02-11
I juni 2020 utkommer en ny bok skriven av Åsa Muntlin Athlin, associerad forskare till forskargruppen HSF.
-
Specialutgåva i Journal of Refugee Studies
2020-01-10